I väntan på regnet som aldrig kom

  • 30 jul 2017

image: I väntan på regnet som aldrig kom

Det är den 18 juli. Jag sitter i ett stekhett Kroatien och tittar på O-ringenvädret. Det är fem dagar till tävlingen startar och SMHI utlovar regn i Arvika varje dag med en månadsnederbörd på onsdagen som höjdpunkt. Man längtar inte hem direkt.

Väl hemma i Sverige har regnet flyttats fram ett par dygn och första dagen ser ut att bli riktigt fin. Med tågets hjälp tar vi oss till tävlingen och där väntar ett härligt boende på Ingestrands Camping. Kvällsluften är ljummen när vi anländer och vi ser fram mot morgondagen med tillförsikt.

Första tävlingsdagen strålar solen och vi har sen start. Svettiga Ravinare staplar i mål den ene tröttare än den andre. Terrängen är precis som väntat tung och sugande. Ingen verkar riktigt förberedd på värmen som ligger tung över skogen. Men till vilodagen ska det fortfarande bli rejält med regn säger prognosen.

Eftersnack

Till andra dagen har det kommit in lite moln och vi har tidig start. De flesta tycker det är rätt skönt. Överlag är det fler som känner sig pigga i kroppen. Till kvällen är solen tillbaka och vi äter den första av veckans gemensamma middagar på uteborden i gröngräset. Nu ska det helt plötsligt vara fint på vilodagen också, bara att passa på och njuta.

Härlig gemensam utemiddag

Vilodagen är snabbt överstökad och nu väntar tung och brant terräng bort mot den norska gränsen. Det är lagom behagligt varmt och det regn som det flaggats för håller sig borta helt och hållet. På kvällen äter vi återigen gemensam middag vid uteborden. Fantastiskt att vi hann med två sådana innan regnet kom tänker jag.

Torsdag och medeldistans, riktigt svår orientering med många kontroller och riktningsändringar i en stor norrsluttning.

Rolig medeldistans

Återigen har väderprognosen ändrats och solen tittar fram. Alla har hört om det blöta väder som väntas till avslutningsetappen så vi passar på att njuta extra mycket. På kvällen är det gemensam utemiddag igen.

På fredagsmorgonen hänger visserligen molnen tunga, men något regn syns inte till. Tvärtom skingras molnen under dagen och lagom till avslutningsmiddagen strålar solen över Campingen igen. Vi firar en lyckad vecka och äter gott tillsammans återigen. Alla har kämpat, nästan alla har fullföljt och flera har presterat anmärkningsvärt bra resultat. Vi skojar om prognoserna och att det har inte fallit en enda droppe regn över tävlingarna. Det blir en sen kväll med mycket prat innan alla unga är hemma från diverse discon och andra roligheter.

Lördag förmiddag. Sitter i bilen på väg hem från Arvika. Mörka moln tornar upp sig och innan vi når Karlstad smattrar regnet mot vindrutan. I Örebro är det sjöar på marken då vi stannar för att äta. Det är som ödets ironi fast tvärtom.